Människorättsorganisationer har framhållit att religiösa och politiska ledare är åtminstone delvis ansvariga för mordet på den ugandiske gayaktivisten, och öppet homosexuelle, David Kato i januari i år. De höll således inte i hammaren som de facto slog ihjäl honom, men genom sin retorik mot homosexuella och sin underlåtelse att förklara sitt skydd och stöd för homosexuellas rättigheter kan de sägas ha delat ut hammaren gratis till förövarna.
I synnerhet gällande statliga aktörer är frågan om ansvar problematisk, för det är staten som ensam kan agera som garant för mänskliga rättigheter - där bland andra rätten till liv och personlig säkerhet ingår. Men i dagsläget är sexuell läggning inte något som finns kodifierat och därmed skyddat inom internationellt erkända mänskliga rättigheter. Sexuell läggning kan uppenbarligen vara orsak till att våra mänskliga rättigheter kränks - hur kan då sexuell läggning inte inkluderas i de faktorer som berättigar oss till skydd inom mänskliga rättigheter?
