Idag lärde jag mig något nytt - eller rättare sagt, jag läste något i skrift som bekräftade den gnagande känslan av orättvisa som grott inom mig sedan jag insåg vikten av först reproduktiva rättigheter och sedan SRHR.
Jag läste en artikel av Gill Greer där det stod att undermålig sexuell och reproduktiv hälsa är orsak till en tredjedel av den globala hälsobördan för kvinnor mellan 15-44 år. Dessutom är graviditetsrelaterade faktorer den huvudsakliga dödsorsaken för flickor mellan 15-19 år i låginkomstländer*.
Varför är det orättvist? Jo, för att inte nog med att kvinnor bär det huvudsakliga reproduktiva ansvaret i både biologisk och ofta social mening, det biologiska ansvaret medför dessutom risker för kvinnors hälsa och liv som hade kunnat undvikas om den politiska viljan fanns. Och som inte det var nog - att inte prioritera sexuell och reproduktiv hälsa bidrar dessutom till en negativ fattigdomsspiral, både för individer och för samhället. Människors liv och hälsa är väsentliga för deras förmåga av kunna bidra till samhället. Och därför är sexuell och reproduktiv hälsa otvivelaktigt en avgörande faktor för utvecklingsmöjligheter i alla samhällen i världen idag. Tyvärr är detta ett faktum som fått varken erkännande eller genomslag hos de flesta makthavare.
* Källa:
Greer, Gill, 2009. "To have or not to have: The critical importance of reproductive rights to the paradox of population policies in the 21st century", International Journal of Gynecology and Obstetrics, vol.106, nr 2, sid. 148-150.
